Utforska sortimentet
Ben med ljusa knähöga kompressionsstrumpor mot ljus bakgrund

Kompressionsstrumpor: så väljer du rätt tryckklass

Kompressionsstrumpor pressar benet med ett mätbart, graderat tryck som hjälper blodet uppåt mot hjärtat. Rätt tryckklass och rätt storlek är avgörande, för en strumpa som klämmer fel gör mer skada än nytta. Den här guiden förklarar hur de fungerar, vilka tryckklasser som finns och hur du mäter dig för att få en strumpa som verkligen sitter.

Vad kompressionsstrumpor är och hur de fungerar

En kompressionsstrumpa är vävd så att den sitter hårdast vid foten och fotleden och sedan släpper successivt uppåt mot vaden och låret. Det kallas graderat tryck. Eftersom trycket är störst längst ner får det venerna att tömma sig effektivare och musklerna att pumpa tillbaka blodet mot hjärtat istället för att låta det samlas i benen.

Resultatet märks ofta som mindre svullnad, mindre tyngdkänsla och piggare ben i slutet av dagen. Trycket mäts i millimeter kvicksilver, förkortat mmHg, samma enhet som används för blodtryck. Ju högre värde, desto kraftigare klämmer strumpan.

Tryckklasser: klass 1 till 3

I Sverige och övriga Europa delas medicinska kompressionsstrumpor in i tryckklasser enligt en gemensam standard. Klasserna anger hur hårt strumpan pressar vid fotleden. Tabellen nedan visar de vanliga intervallen och typiska användningsområden.

Tryckklass Tryck vid fotled Styrka Typiska användningsområden
Klass 1 18-21 mmHg Lätt Lätt svullnad, tyngdkänsla, stillasittande arbete, långa resor, tidig graviditet
Klass 2 23-32 mmHg Medel Åderbråck, uttalad svullnad, efter venoperation, kronisk venös svikt
Klass 3 34-46 mmHg Kraftig Svårare venösa tillstånd, lymfödem, alltid efter ordination

Klass 1 köper du fritt i butik och på apotek. Klass 2 och uppåt är medicinska hjälpmedel som bör väljas i samråd med läkare, sjuksköterska eller utbildad personal på apotek, eftersom fel tryck kan försämra cirkulationen istället för att hjälpa. Vid medicinska besvär, läs gärna mer hos 1177 Vårdguiden eller fråga vården.

Utöver de medicinska klasserna finns lättare reskompression på ofta 15-21 mmHg som marknadsförs som stödstrumpor. Den ligger strax under klass 1 och passar förebyggande, till exempel på flyg.

Vanliga användningsområden

Kompression används vid många olika situationer där blodet riskerar att samlas i benen:

  • Svullna och tunga ben. Vanligt vid mycket stående eller sittande arbete.
  • Åderbråck. Kompression lindrar besvär och bromsar utvecklingen, även om den inte botar.
  • Stillasittande. Kontorsarbete och långa möten gör att vadmuskeln pumpar för lite.
  • Graviditet. Många får svullna ben, och stödstrumpor är ett tryggt hjälpmedel. Läs mer i vår guide om stödstrumpor för gravida.
  • Resor. Vid långt stillasittande på flyg ökar risken för blodpropp. Se vår sida om stödstrumpor för flyg och långresor.
  • Idrott. Många löpare använder kompression för stöd och återhämtning. Mer finns i guiden om löparstrumpor.

Vid diabetes gäller särskilda hänsyn, eftersom vanliga kompressionsstrumpor inte alltid passar. Läs vår guide om diabetesstrumpor innan du väljer.

Person som drar på sig en ljus strumpa över foten
Foto: Marcus Aurelius via Pexels

Så mäter du och får rätt storlek

En kompressionsstrumpa fungerar bara om den sitter exakt. Mät på morgonen innan benen hunnit svullna, då omkretsen är som minst. Du behöver några mått:

  • Fotledens omkrets på det smalaste stället ovanför ankelknölen.
  • Vadens omkrets på det tjockaste stället.
  • Längden från golvet till knävecket för knästrumpa, eller upp till låret för lårstrumpa.
  • Vid lårstrumpa även lårets omkrets.

Jämför sedan dina mått med tillverkarens storlekstabell. Hamnar du mellan två storlekar, fråga apoteket om råd hellre än att gissa. En strumpa som rullar ner, skär in eller lämnar djupa märken sitter fel och bör bytas.

Material och skötsel

De flesta kompressionsstrumpor är gjorda av elastiska blandningar med nylon och elastan. Materialet tappar spänst med tiden, så en strumpa som används dagligen behöver oftast bytas efter ungefär ett halvår.

Tvätta i 40 grader, gärna i tvättpåse, och undvik sköljmedel som bryter ner elastanet. Lufttorka liggande, aldrig i torktumlare eller på element, eftersom värme förstör kompressionen. Ta på strumpan på morgonen och dra upp den jämnt utan att vika kanten.

Vanliga märken

På den svenska marknaden är några tillverkare väletablerade. Sigvaris och JOBST är breda inom medicinsk kompression, Bauerfeind är känt för sport och venstöd, och Mediven från medi har ett stort sortiment i alla klasser. Strumporna säljs på apotek som Apoteket och hos nätapotek som Apotea. Letar du efter benplagg och strumpbyxor i andra sammanhang hittar du mer hos strumpbyxor.nu.

Vanliga frågor

Kan jag köpa kompressionsstrumpor utan recept?

Ja, klass 1 och lättare stödstrumpor köper du fritt på apotek och i butik. Klass 2 och kraftigare bör väljas i samråd med vården, eftersom fel tryck kan vara skadligt.

När på dygnet ska jag ta på dem?

På morgonen, innan benen hunnit svullna. Då sitter strumpan bäst och ger störst effekt under dagen. Ta av dem till natten om inget annat ordinerats.

Hur länge håller en kompressionsstrumpa?

Vid daglig användning brukar kompressionen avta efter ungefär ett halvår. Då bör strumpan bytas för att trycket ska vara rätt.

Kan kompressionsstrumpor vara skadliga?

Fel tryck eller dålig passform kan försämra cirkulationen, särskilt vid nedsatt blodflöde i benen. Är du osäker, rådgör med läkare eller apotek innan du väljer en högre klass.

Leave a Comment